enannananna

Då var ännu en måndag avklarad. Jag vantrivs så fruktansvärt på mina lektionspass varje morgon måndag och tisdag. Under mötet idag så känner jag bara agg mot rektorn på detta program. Hon är så otrevlig och tror hon är bättre än mig. Jag avskyr sådana personer som ska sätta sig på andra för att själv må bra. Och på ett sätt lyckas hon ju då jag alltid mår uselt efter våra träffar. Fy för dåliga chefer. Min läxa resten av den här månaden är att inte sjunka till hennes nivå, stå upp för mig själv och verkligen anstränga mig till det yttersta för att visa vilken fin person jag verkligen är. Hon tar fram en sida hos mig jag inte vill ha och som jag inte är stolt över.

Jag började dagen med att radera alla mina tidigare inlägg före 2014. Jag vill inte minnas den person jag var då. Funderade även på att ta bort inläggen från 2014 då jag gick igenom en av de jobbigaste perioderna i mitt liv. Bestämde mig för att behålla dem för att kunna gå tillbaka och minnas hur hemsk han var som person. Underbar söndag

Haft en härlig dag. Bebisen har varit lugn i magen men börjar kännas jag är stor nu. längtar tills jag får hålla det lilla knytet i famnen. :)
Var och såg dottern sjunga i kören och snart ska jag själv iväg och sjunga. Bor ni i Skellefteå måste jag varmt rekommendera Kågemässan. Helt underbart och man blir varm i själen efter att ha varit där.
Har även fått in heltäckningsmattan i förrådet. Kommer bli superfint när allt är klart. Imorgon blir det att köpa hyllor och sätta upp dem. Kort kommer när det är klart :)
Det ända tråkiga idag är att jag måste återställa hamstrarna. De går verkligen inte ihop. Barnen måste bestämma vilken de ska behålla för det kommer annars sluta med två döda.
Måste rusa då min hämtning kommer snart. Puss puss

Har en usel dag. Känner mig så jävla ensam. Ska jag nånsin mer få vara lycklig, dela mitt liv med någon, känna värmen från nån annan. gläds åt barnet i min mage men det känns som om det bara är jag som gör det.

Har inte kunnat skriva på en hel vecka pga att internet är begränsat. Har haft en vecka som både innehållit toppar och dalar. Mina känslor är ibland på topp och ibland rock bottom. Kan bero på tillståndet jag är i. Jobbet har varit bra, mycket rättning då mina treor skrivit nationellt prov. Tur jobbet bara flyter på då resten är kaos. Lägenhetssöket går dåligt. Finns inget bra ledigt. Hoppas det ordnar sig snart, har dock flyttat alla mina saker till mamma då jag fick typ två timmar på mig att tömma allt ur huset annars skulle det kastas ut. Har fortfarande inte sagt ett ont ord om honom, tycker hans handlingar talar för honom. jag ska inte sjunka till hans nivå. Jag är större än så. Jobb imorgon då det är öppet hus på skolan. Hoppas det kommer bli en trevlig dag. Puss och kram.

Gick in i vecka fem idag. fast det är så tidigt syns det. Måste bestämma mig snart och inhandla kläder. Byxorna börjar vara för små. Hälsade på barnets pappa idag. Man kunde skära med kniv mellan oss så isande var stämningen. jag börjar bara känna mer och mer avsky för honom. Skönt med fredag imorgon. Ska bo hos pappa en vecka då tills jag får barnen nästa gång. Måste få en lägenhet snart. Ska bara tänka positiva tankar och se ljust på framtiden. Idag har det inte hänt så mycket. haft en bra dag på jobbet med mina härliga elever. Puss på er. Nu håller ögonen på att falla ihop. Så gravidtrött.

Dagen började med att jag försovde mig. 45 minuter iannan första lektionen började. Paniken hann infinna sig men med 3 minuter tillgodo så starta svenskan med min Bf3-klass. Andra roliga saken var under lunchen. Jag och några kollegor satt och åt i matsalen,solen lyste rakt i ögonen och jag kom på den briljanta idén att dra för gardinen. Enda kruckset var att gardeinstången tog slut och jag drog ut typ hela gardinen så den började hänga som en slarva efter väggen. Vi fick oss ett gott skratt iallafall. Var även på banken idag och fick igenom ett riktigt bra lånelöfte. har troligast en lägenhet på gång också på A-torp. En fyra. Håller tummarna att jag får den. Får nog besked imorgon. Hoppas, hoppas, hoppas. Visst månadkostnaden kommer nog hamna över 7000 men den är min, bara min. allt jag gör på den gör jag för min skull. Allt verkar ordna sig. Nu måste jag snart bestämma mig inför det svåraste beslutet. Behålla eller inte.

Det är mycket som händer i mitt liv just nu. Utsparkad av killen så jag och mina två barn bor hos mamma tills jag hittat en lägenhet. Ska titta på tre lägenheter nästa vecka. Håller tummarna. Min syster mår inte bra utan jag är rädd hon ska göra något oåterkallerligt. Samt att jag bär på ett mirakel i min mening, Mot alla odds kan man säga. Det är tusen tankar som snurrar och typ tusen saker som måste ordnas innan livet kan återgå till det normala. Självklart saknar jag honom men börjar vakna upp ur min bubbla och inser hur han behandlat mig och hur hela vårt förhållande varit på hans villkor och premisser. Hur kan man sparka ut någon med två barn.....

Då var man ensam igen. tårarna slutar inte rinna, jag saknar honom så. Tur jag har så fina vänner som ger mig stöttning, men det är så tomt i kroppen just nu. Tänker på barnen hur de ska få det. Det känns bara så ensamt. Vill bara bli omhållen tills allt blir bra igen.

Ikväll har vi sagt vi ska prata med varandra för att komma fram till en lösning hur vi vill ha det. Jag vet vad jag vill och jag tror jag vet vad han vill. Tyvärr är de olika. Jag hoppas han ringer, känns jobbigt att det alltid är jag. Om han verkligen bryr sig om mig så ringer han. Jag väntar till kvart i tio sen kommer jag ringa. jag måste få veta nu. Orkar inte leva i ovisshet längre. Om han inte vill ha mig så säg det idag för detta är ohållbart. Känner mig mest tom. Första dagen jag inte har gråtit. Skulle kännas konstigt att träffa honom nu, det var så länge sedan. kan det inte bara bli kväll nångång. Åhhh......säg att du vill ha tillbaka mig.

Imorgon...imorgon....imorgon. Jag har ont i magen så gruvsamt är det. Jag vill inte få ett avvisande. Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag får det svar jag vill ha. Jag hoppas han inser hur mycket vårt förhållande är värt att kämpa för. Jag vill inget annat än hålla om honom. varför kan inte imorgon vara idag. Jag kommer ha svårt att sova inatt. Det är så många saker som jag lovat mig själv. Om imorgon kunde vara idag. Om imorgonkväll kunde vara nu. Jag både vill och vill inte veta. Ge mig bara ett svar.

Sitter och gråter på jobbet och funderar på att sjukskriva mig. Jag gråter samtidigt som jag gör uppgifter till eleverna. Det syns i mina ögon att jag inte är glad, jag orkar inte hålla skenet uppe. När ska detta ta slut. Fast nu kan jag i alla fall leva på hoppet. När det tar slut är jag helt ensam. Vill inte bli lämnad ensam. Kom och håll om mig och släpp mig aldrig sen.

Då var första lektionen avklarad. Är så jobbigt att spela glad när det enda man tänker på är hur nära allt är att glida en ur händer. Jag väntar på ett samtal på torsdag där jag får veta att det är dags att leta efter lägenheter. Hur ska jag orka med helgen, samt att jag får barnen, hur jävla mycket skit ska de behöva få ta. Fan vad jag hatar mitt liv just nu. Hur in i helvette kunde jag ställa till det så. Jag hatar de knäppa beslut jag tagit, alla otänkta saker som sagts. Men det är jag, bara jag som kommer få leva med det resten av livet medan jag kommer bli hatad av personer i Skellefteå som kommer tycka jag är ett psykfall. Jag lever efter ordspråken "Själv är bäste dräng" och "vill du få någonting gjort får du göra det själv". I det här fallet fungerar inget av dem för jag kan inte påverka beslutet. Ring nu och berätta. jag går under.

Ännu en dag i ensamhet. Jag saknar honom så. Jag hoppas så mycket att han vill ha tillbaka mig att vårt förhållande ska få en till chans. Jag kan inte göra så mycket mer än hoppas. Ska dränka mig i arbete så jag slipper känna efter hur dåligt jag må. Har lektion om tre minuter och gråter stora floder. Funderar på att sjukskriva mig några dagar. Ska ge det en lektion sen får vi se.

Precis fått mig upp ur sängen. Vill bara lägga mig igen och sova bort hela helgen. Gruvar mig för jobbet. Att orka hålla skenet uppe fast man egentligen bara vill lägga sig ner och gråta. Jag bär alla känslor ute på kroppen så de som känner mig ser hur dåligt jag mår. Fan så vidrigt illa jag mår. Hur ska jag göra med lägenhet om vi bestämmer oss för att det är över. Hur ska jag få tag i en lägenhet. Vart ska jag bo. Ska jag gå till soss? Jag vet inte. Det ärså mycket som gnager